30 augusti 2008

Kris och panik

Imorse när jag skulle äta frukost innan jobbet var filen varm, eller ja, rumstempererad iallafall. Man hade kunnat misstänka att någon glömt att ställa in den i kylskåpet, men så var inte fallet! KYLSKÅPET FUNGERADE INTE!

Å nej, jag har inte tid med det här! var min första tanke. Rota fram nummer till jour-vaktmästare (självklart händer såna här saker alltid på en helg), ringa jour, vänta på vaktmästare. Vaktmästare kommer och kollar på kyl & frys (som vi också fruktade var trasig, men det verkar som att den fungerar. Tack och lov.), tittar på säkringarna (det hade vi redan gjort) och går ner och slår av huvudsäkringen (undrar om det var nån som blev förbannad för att datorn plötsligt slog av sig?). Ingenting fungerar (duh!).

Vid det här laget är jag 30 minuter försenad till jobbet - jag ringde visserligen och förvarnade om det, men ändå. Vaktis säger att nån kommer med ett "tills vidare"-kylskåp under dan, får de gå in med huvudnyckeln? Jajamän, säger jag och åker till jobbet. Först packar jag dock ner de känsligaste kylvarorna (typ mjölk, fil etc.) och langar in i kylen hos T och B. Eftersom de har varit borta i tre veckor så är deras kyl nämligen nästan tom...

När jag kommer hem står det - ett mirakel! - ett litet kylskåp i hallen, ikopplat och allt. Jag packar in grönsaker och kylvaror (nämnde jag att kylskåpet var litet? Det var som att spela tetris.) och får ändå ställa syltburkar, ketchupflaskor och annat ovanpå det. Men eftersom sånt inte ens står kallt i affären så klarar det ju sig...

Ja, då är ju frågan när nån kommer och lagar det gamla kylskåpet. På måndag ska jag börja ringa och jaga ner den ordinarie vaktmästaren.

Och som inte allt det där räckte, så kunde jag inte - stressad och irriterad som jag var - få upp tanklocket (det är försett med ett mycket krångligt lås) på bilen när jag skulle tanka innan jobbet. Jag körde inte riktigt på ångor, men det var nära... Lyckligtvis fick jag upp locket när jag åkte hem istället, och tog mig hela vägen till macken. Så jag tar mig utan problem till jobbet imorgon iallafall.

Jag tyckte hur som helst att jag förtjänade en bit av tårtan vi bjöd kunderna på i.o.m. det nya katalogsläppet. När nu Hanna hade räddat undan några bitar åt oss och allt...

5 kommentarer:

Fia sa...

Kom just å tänka på en sak... har inte det här hänt en gång tidigare?

Martina sa...

Inte mig... men Trekkie och Brittas frys ute på balkongen stod öppen en dag och de fick slänga en massa mat.

Arina sa...

Brukar det inte vara varm ovanpå kylen? Det är det ovanpå min i alla fall. Var rädd om ketchupen och sylten, öppnade burkar ock flaskor är inte lika värmetåliga. Jag hade en ketchupflaska som nästan exploderade när jag öppnade den efter att ha glömt den framme i några dagar.

Martina sa...

Jo, jag funderade också på det, så jag kände ovanpå men den var inte varm... det är ju en sån där liten halvkyl, så den är väl anpassad för att inte bli så varm uppepå.

Marianne sa...

Påminner mig om en eftermiddag för en massa år sedan när jag kom hem från jobbet och skulle hälla upp ett glas mineralvatten.
Lutade på flaskan. Inget hände. Lutade mera. Inget hände. Lutade JÄTTEMYCKET. Inget hände.
Började fundera. (Inget hände, eh ja ...)
Aha. Mineralvattnet hade blivit mineralis. Det hade utan synbar anledning (inga ändrade inställningar på åratal) blivit minusgrader i kylskåpet under dagen.
Dessutom insåg jag att klumparna i filmjölken på morgonen inte hade berott på fel på filen, utan att det varit små isbitar.
Jag ökade temperaturen ett par snäpp och sedan hände detta aldrig igen.
Mysko.