Jag tycker det är lite roligt med de bloggar jag läser där skribenten har "köpstopp" eller lever i "frivillig enkelhet". Det är extremt beundransvärt, en bra grej helt enkelt, och jag tänker: ja, det kanske man skulle börja med?
Och då måste jag skratta lite grann. Det är ungefär som när man ser Lyxfällan - alla de som har månadsutgifter på 30 000 eller ännu mer trots sammanlagda inkomster på "endast" 22 000. 30 000 i månaden, det är såna fantasisummor att jag knappt kan föreställa mig hur man kan göra av med så mycket pengar på en månad... Vår sammanlagda inkomst är mindre än EN "vanlig" (t.ex. en Lyxfällan-deltagare) persons inkomst EFTER skatt. Som D brukar säga när vi ser detta eminenta program: Vi skulle också behöva hjälp av Lyxfällan. Men inte för att minimera våra utgifter utan för att få högre inkomster. Jag är student, han arbetssökande. 13 000 i månaden har vi att leva på. Tillsammans. Och till våren inte ens det, om jag inte hittar ett deltidsjobb.
Så jag tror inte att jag behöver ge något löfte om köpstopp eller frivillig enkelhet. I mitt fall är enkelheten ganska ofrivillig.
Torsdag
5 år sedan
1 kommentar:
Att dra ner på sina utgifter är inte någonting som alla kan göra. Däremot kan alla tänka mer på vad och när de shoppar och på så sätt få mer pengar och tid över till annat. Jag har också varit fattig student och förvånas över "Lyxfällan". Ett tips bara: vill du bli ekonomiskt rik, bli inte bibliotekarie. De är få som tjänar mer än en städare i Stockholm trots magisterexamen...
Skicka en kommentar